Vissa dagar blir det bara så.
Flera av helgens projekt fick lämnas oavslutade - omplantering av krukväxter, strykning - men lite har jag ändå hunnit med - varit med lilla S, barnbarnet, lämnat in grejor till Second Hand, plockat i ordning på vantar och mössor, hälsat på mamma på äldreboendet...
Vid kvällsteet blev vi sittande länge idag, med en vän som vi inte har pratat med på länge och som har haft det jobbigt en längre tid. Och har det än. Varför blir det inte av att en ser till att träffas? Kan bara hoppas att en ändå kan vara någon sorts stöd. Och hoppas att det blir lugnt och "ordnar sig" för henom. Och alla andra som man träffar för sällan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar