20130123

Vårprojektet

Genom ett upprop på facebook länkat till bisonblog har jag fått inspiration att ta tag i det här med bloggandet igen. Jag har alltså hakat på utmaningen att blogga 100 dagar i följd under etiketten #Blogg100. Och jag skakar liv i inte mindre än två bloggar!

Min andra blogg hade jag ju inte uppdaterat på 1½ år, så den förde en ännu sorgligare tillvaro än den här, som jag uppdaterade för knappt ett år sedan...:)

Ni som har läst mina bloggar tidigare (eller om ni försöker läsa ikapp lite bakåt) kanske har märkt att den här handlar om funderingar kring kommunikationssamhället, informationsbranschen samt jobb, eget företag och sysselsättning i allmänhet. Undantaget resedagboken från Kambodja som jag lade här för ett år sedan, av praktiska skäl. (Vill du läsa om den mycket speciella resan så börjar det med det här inlägget 17/1 2012)

Den andra bloggen, som heter hurhamnadejaghär? skall vara en plats för spickelering och filosifering, för att låna ett uttryck ur Astrid Lindgrens vokabulär. Ditt om datt om livet helt enkelt.

På det vikariat där jag för närvarande tillbringar 45% av min arbetstid ingår det bl a att få organisationen att synas på webben. Jag administrerar en hemsida och en facebooksida och står till tjänst som "konsult" för arbetskamrater som har frågor om sina insatser på andra forum.

För ett par veckor sedan diskuterade vi i arbetslaget just detta att synas på webben kontra i andra media och vi hade väldigt olika åsikter om hur väl man syns på olika platser. Alla har inte Facebook, nej, men de som har det vill bli uppdaterade. Alla läser inte heller medlemstidningens ledarsida eller debattartiklar. Det finns många idag som väljer bort lokaltidningen och därför inte ser insändarna, men de som läser papperstidningen vill att det ska finnas material från meningsfränderna där. Ett antal människor, kanske mest yngre, väljer helt bort SVT och SR och får sina nyheter och underhållning i andra kanaler som styrs av kommersiella krafter, vad får de för information?

Som vi alla mycket väl vet har medievärlden helt ändrat skepnad på bara några år, och den fortsätter att ändras hela tiden. Men man får aldrig förledas att tro att alla andra har samma medievanor som jag själv, för då är man illa ute.

Mitt sätt att bemöta tidens utveckling är att försöka hålla mig à jour med det som kommer, och "låta tusen blommor blomma" helt enkelt. Sprida gracerna mellan papper, web och vad man för övrigt kan hitta på. Jag tror det är nödvändigt om man vill synas för största möjliga antal mottagare.

Inga kommentarer: