20070109

Why not me?

Jag läser Svenska Dagbladets söndagsintervju den 7/1 med Katti Hoflin. Ni vet, hon som jobbat på bl a radio och TV i en massa år och nu tillträtt tjänsten som chef för Kulturhusets Rum för barn.

Katti är bara fyra år yngre än jag och började utbilda sig till bonde (naturbruksgymnasium), har gått på teaterstudion och jazzimprovisationslinje på folkhögskola samt studerat litteraturvetenskap, idéhistoria och musikvetenskap på universitetet. Hon har två barn och gillar bl a att läsa, rida, gå på teater och lösa korsord.

När hon såg platsannonsen om chefsjobbet i höstas kände hon, enligt SvD, att "där är ju mitt jobb!" Det sammanfattade allt hon tidigare gjort, tyckte hon. Det tyckte tydligen de som skulle tillsätta tjänsten också, eftersom hon fick den. Samtidigt som hon skall fortsätta skriva barnböcker och krönikor och jobba med musik i Den Svenska Lyxduon.

Undrar hur många jobb jag har sökt för att jag just precis har känt att "där är ju mitt jobb!" Tyvärr har ingen annan tyckt det, trots att jag har en lika bred och gedigen utbildning som Katti. Felet är kanske att jag inte synts lika mycket i TV som hon. Och jag har inte publicerat det jag har skrivit för barn. Och inte stått på lika stora scener med min musik. Och kommer inte från Stockholm.

Jag har kommit till en punkt där jag har slutat känna efter vad jag vill jobba med, jag blir bara besviken. Jag bara söker. Den dag jag får kallelse till intervju kommer jag inte att ha minsta svårighet att framkalla "känslan" av att jobbet kommer att passa mig.

Lycka till, Katti! Du kommer säkerligen att göra ett utmärkt jobb på din nya post. Också.

Inga kommentarer: